Skriv bättre insändare

Vill du bli bättre på att skriva insändare?
Jag ger några goda råd på:

onsdag, januari 31, 2018

Resultat av S-styre: Mindre vård till högre kostnad

Det socialdemokratiskta styret av Akademiska ger mindre vård, men högre kostnad.

Akademiska sjukhusets
årsrapport visar att Socialdemokraterna i Region Uppsala varken har kontroll på ekonomin eller på verksamheten. Akademiska sjukhuset ger mindre vård, samtidigt som underskottet jämfört med budget hamnar på hela 205 miljoner kronor. Detta är ett misslyckade för den socialdemokratiska ledningen i Region Uppsala.

Vården som ges till boende i Uppsala län minskade under 2017.


Det allvarligaste är att
Akademiska sjukhuset under 2017 gav mindre vård än 2016 (det som på ekonomspråk kallas ”produktion”). Framför allt är det vården för oss som bor i Uppsala län som minskat och är lägre än vad man räknade med. Akademiska sjukhuset köpte också mer vård från andra regioner under året och sålde mindre än vad man gjorde året innan. Dessutom utförde Akademiska sjukhuset verksamheten till en betydligt högre kostnad än budgeterat – bland annat för att utgifterna för hyrpersonal i princip fördubblats på ett år.

Problemet för Akademiska sjukhuset är inte minskade intäkter, utan ökade kostnader.
 Det är viktigt att inse att underskottet inte beror på minskade intäkter, trots en stor miss i form av felfaktureringar som fick betalas tillbaka. Sjukhusets intäkter är högre än budgeterat, problemet är att man inte klarat av att hålla kostnaderna inom budget. Det kan endera bero på att Sjukhusstyrelsen avsatte en för låg budget för Akademiska sjukhuset eller att budgeten var korrekt men Sjukhusstyrelsen inte hade tillräcklig kontroll på verksamheten under året. Oavsett så är det ett haveri för den Socialdemokratiska ledningen av Sjukhusvården i länet att länsinvånarna får mindre vård, samtidigt som de betalar en högre kostnad.


Det är tydligt att det behövs ett nytt ledarskap för sjukhusvården i Region Uppsala.

söndag, januari 28, 2018

Pendlingseländet måste få ett slut


Den senaste månadens pendlingselände mellan Uppsala och Stockholm måste få ett slut. Har det inte varit vagnsbrist och överfulla tåg, så har det varit problem med infrastruktur eller tåg som helt enkelt stannat mitt på rälsen.

Situationen är  inte acceptabel och jag har därför begärt att SJ och Trafikverket ska komma till Kollektivtrafiknämnden för att redogöra för vad det gör för att situationen ska lösas. För mig är det viktigt att vi får SJ:s och Trafikverkets gemensamma bild av situationen för resenärer mellan Uppsala och Stockholm, men också får  besked om vad de gör för att lösa situation och för att den inte ska uppkomma igen.

Region Uppsala är Regional kollektivtrafikmyndighet och pendlingen mellan Uppsala och Stockholm är utpekad som en viktig sträcka i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Om problemen fortsätter att vara så här stora riskerar det den långsiktiga utvecklingen inte bara för Uppsala och Knivsta kommuner, utan för hela Uppsala län.

UNT har drkivit om mitt krav här: Kravet: Lös pendlingsstrulet!








tisdag, januari 23, 2018

Haveri för Socialdemokraterna i personalpolitiken

Det kom ett brev, en namninsamling, undertecknad av drygt 200 anställda vid Akademiska sjukhuset. De var missnöjda med att de inte får del av den "kompetensersättning" som sjukhusdirektören för Akademiska sjukhusets fattade beslut om den 20 december.

Jag har inte svårt att förstå deras missnöje och frustration. De känner inte att de är mindre värde att få denna kompensation än de som fått den och upplever inte att de fått rimliga förklaringar varför de inte fått del av extrapengarna.

Beslutet kom efter det att sjukhusstyrelsens ordförande på Regionstyrelsen en 19 december, dagen för sjukhusdirektörens beslut, på ett ärende som egentligen var en information lade till ett uppdrag till regiondirektören att "i det pågående utvecklingsarbetet med arbetstidsmodeller, samt i kommande löneöversyn, stärka ersättningsnivåerna till berörd personal."

Redan dagen efter tar alltså sjukhusdirektören ett beslut, vilket är ett tecken på att det knappast funnits så särskilt lång tid till överväganden. Sjukhusstyrelsens ordförande är också med och uttalar sig i den skriftliga informationen, så det är ingen tvekan om att beslutet är politiskt förankrat.

"Därför avsätter vi nu resurser för att kunna stärka ersättningarna till dessa yrkesgrupper, säger Vivianne Macdisi (S), regionråd och ordförande i sjukhusstyrelsen."

Enligt namninsamlingen
innebär beslutet att stora grupper exkluderas, bland annat alla undersköterskor, men också sjuksköterskor och undersköterskor på Akutmottagningen, Barnakuten/avd 95E, NIMA och AIMA som också arbetar på Akademiska modell 1.




Man kan naturligtvis diskutera exakt vilka grupper som ska ha tillägget, det är svårt för den som inte kan organisationen i detalj. Däremot är det inte svårt att konstatera att detta har skötts extremt dåligt och är ett exempel på ett haveri för Socialdemokraternas personalpolitik i Region Uppsala.

måndag, januari 22, 2018

Dåligt betyg för Akademiska under socialdemokratiskt styre

Akademiska har tappat i ranking under Socialdemokraternas styre

Dagens Medicin rankar
 varje år Sveriges sjukhus. Facebook påminnde om att jag för fyra år sedan bloggade om att länets sjukhus låg i toppskiktet i den rankingen - Akademiska sjukhuset var tre i sin klass och Enköpings lasarett femma av de mindre sjukhusen. Nu har de publicerat mätningen för 2016. Det är ännu en nedslående mätning och ett underbetyg för den socialdemokratiska ledningen i Region Uppsala. Av sju universitetssjukhus hamnar Akademiska sjukhuset på plats 6. I och för sig en förbättring jämfört med i fjol då sjukhuset kom sist!

Sådan här topplistor kan alltid kritiseras och man kan diskutera vilket värde de har, men det är en ambitiöst genomförd ranking som tittar på många aspekter, inte minst medicinska resultat.

Mätningen har genomförts i fem år. De första tre under Alliansstyre och då hamnade Akademiska sjukhuset i topp tre, eller som sämst på fjärdeplats. Under Socialdemokratiskt styre har sjukhuset hamnat sist eller näst sist.

tisdag, januari 16, 2018

Billigare buss behövs över zongräns

Kan Dalatrafik borde UL också kunna införa en 10-kilomtersregel.

UNT uppmärksammar att det kostar rätt mycket att ta bussen från Lindbacke till Gränby centrum. I artikeln ger jag förslag till en lösning. Tänkte att jag skulle utveckla det lite mer här på bloggen.

Jag brukar ofta försvara priserna i kollektivtrafiken, vi som reser behöver betala vår del för att det ska kunna finnas en bra kollektivtafik. Bussar och tåg kostar och de som förare och den personal som jobbar på tåg och med att köra buss ska ha både lön och löneökningar.

Jag är också i stort sett nöjd med den modell vi valt i Uppsala län - ett länskort till ett rimligt pris som ger obegränsat med resor under en månad. Enklet för alla och rättvist - ett slags maxtaxa för kollektivtrafiken. För den som tycker att det är för dyrt för det behov man har finns reskassan.

Det finns dock ett problem. När det gäller enkelbiljetter, det vill säga det man köper om man reser med reskassa, har vi ett antal zoner. Inom länet finns tre: Uppsala stad, Uppsala omland och resten av länet. Sedan finns orter utanför länet och Arlanda, som är en särskild zon. Resa i en zon kostar 23 kronor och i två zoner 46 och så vidare. Effekten av detta är att resor som passerar en zongräns men inte är så långa blir relativt dyra. Det kan handla om en resa från Lindbacken till Gränby centrum eller från Ramstalund till Stenhagen.

I Dalarna har man löst detta problem genom att ha en 10 kilomtersregel.

10-kilometersregelOm din resa är maximalt 10 kilometer lång så betalar du alltid endast grundpriset för en enkelbiljett oavsett om du reser över en zongräns eller inte. (10-kilometersregeln gäller inte resor med periodkort.)
 Läs mer om Dalarnas regler här: Zoner


Från Centerpartiet och Alliansen har vi velat undersöka möjligheten av sådan lösning också i Uppsala län. När vi styrde gav vi ett uppdrag till UL att titta på hur det skulle kunna åstadkommas. Tyvärr hann UL inte ta fram ett färdigt förslag innan de rödgröna tog över och från deras sida har det inte funnits något större intresse för en sådan lösning.

Efter valet räknar jag dock med att en nu Alliansmajoritet kommer att ge UL ett förnyat uppdrag att hitta en mer rimlig lösning för korta resor över zongräns.

fredag, januari 12, 2018

Lindbacken - fel tänkt för buss

Hållplatsen ligger ute vid väg 288. 

I dagens Uppsala Nya Tidning är det ett stort reportage om kollektivtrafik till Lindbacken. Lindbacken är ett område som växer, även om det ännu inte är så väldigt stort. Däremot kommer det att växa och bli ungefär som Björklinge till invånarantalet.

Artiklarna ger en bra bild av problemet - utformningen av Lindbacken är helt enkelt fel om man vill att det ska vara enkelt att ta bussen. Det är som om man inte tänkte praktiskt när området planerades. Till skillnad mot till exempel Björklinge finns det inga bra vägar mitt igenom området och de vägar som finns är smala.

Nu är det inte så att området saknar buss - det går i förhållande till hur många som bor i området rätt bra med bussar eftersom man från Lindbacken kan ta bussar som har sin utgångspunkt i Öregrund (811), Alunda (886), Gåvsta (118) och Hallstavik (805).

Problemet är att hållplatsen ligger ute vid väg 288. Dessutom ligger hållplatsen i den norra utkanten av området. Det blir långt att gå för dem som bor i andra änden av området.

Självklart skulle de flesta bussar inte gå in i området även om förutsättningarna fanns, det är ju inte så att den som reser från Öregrund till jobbet i Uppsala vill in på en runttur i Lindbacken varje dag till och från jobbet, men någon form av trafik skulle det nog bli - i varje fall med 3 000 invånare.

Bussar från Linbacken till Uppsala C klockan 6-9.
Vad behövs då för att Lindbacken ska kunna få en bättre fungerande busstrafik? Det enkla svaret är att det behövs möjlighet att köra en buss igenom området på ett bra sätt. Frågan är inte ny och jag var själv ut och tittade i området för något år sedan och konstaterade att med dagens utformning går det inte. Det är möjligt att det går att få tillstånd någon form av genomfartsväg genom området som bussen kan använda, och det är i så fall något som Uppsala kommun bör undersöka. 

Sedan det här med "stadsbuss". De bussar som används i stadsbusstrafik i Uppsala är anpassade för att gå inne i en tätort med förhållandevis låga hastigheter, korta restider och möjlighet till många stående. Den typen av bussar används i stadstrafiknätet i Uppsala - det område som i princip är Uppsala tätort. Till områden som Lindbacken ställer vi krav på högre komfort och säkerhet. Det behöver dock inte vara riktigt samma standard som de långväga regionbussarna - den typ av bussar som går till Storvreta, Lövstalöt och Bälinge skulle också fungera bra till Lindbacken och Gåvsta.


torsdag, januari 11, 2018

Har Region Uppsala brutit mot lagen?

Senaste Uppdrag granskning var intressant. Inte för att de skildrade de hetska stämningar som kan uppstå vid politiska beslut, inte minst i samband med sjukvård. Det har skildrats förut, också något av SVT:s undersökande program. Då var temat bland annat neddragningarna i vården i Hälsingland och de hot som riktades mot politiker efter det. Jag har inte hittat programmet, men minns att jag fick det på VHS när jag jobbade på Hudiksvalls Tidning.

Det är bra att den delen också skildras, och det visar att alla har ett ansvar för att hålla ett samtal på en rimlig nivå, även i upprörande frågor. Jag försöker själv bidra till det när jag kan, till exempel i samband med diskussionerna att lägga ned akutjourna i Östhammar och Tierp.

Det jag reagerar på är dock något annat. Sollefteå kommun har engagerat sig för att påverka beslutet . Detta påstås i programmet vara ett brott mot kommunallagen, och detta dessutom av en professor vid Uppsala universitet. Nu är det ju inte alla som blir korrekt återgivna i denna typ av program, men i klippet verkar han inte alls så där garderande som jurister brukar vara.

En kommun har rätt stor frihet att agera. I Kommunallagen 2 Kap  1 § står följande:
"Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar." Det innebär att det är ett rätt vittomfattande område som kommunen kan ägna sig åt.


Det finns dock begränsningar. Den viktigaste i detta sammanhang återfinns i 2 § "Kommuner och landsting får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha hand om."

Det betyder att Sollefteå kommun inte får öppna en egen BB-avdelning när landstinget stängt sin, men det betyder knappast att Sollefteå kommun inte får försöka förhindra att landstinget fattar beslut om att stänga BB-avdelningen, eller för den delen försöka övertyga dem om att öppna igen. Det är ju uppenbart att det i detta fall finns ett allmännintresse i det lokala området för det lokala sjukhuset.


Det finns vad jag vet inga prejudicerande rättsfall kring just kampanjer för sjukhus, men det finns en del annat som kan vara intressant som jämförelse. Det har till exempel funnits varit fullt tillåtet för en kommun att sponsra en golftävling med 250 000 (Regeringsrätten 1994 ref 35) med syftet att främja inflyttning och tillgodose arbetskraftsbehov. Det bör inte vara särskilt svårt att som kommun motivera engegemanget för sjukhuset med att BB på orten främjar inflyttning, framför allt av par i barnafödande ålder.

Att påverka andras beslut är en viktig del av det som en kommun gör och en viktig del i att ta tillvara "angelägenheter av allmänt intresse". Två av de viktigaste frågorna för Region Uppsala de senaste året har handlat om just sådana frågor - lokaliseringen av EU:s läkemedelsmyndighet och Regeringens beslut om att bygga fyrspår. Inget av dessa beslut ligger inom regionens kompetens - de tas av EU:s ministerråd respektive regeringen. En hel del resurser har satsats på att påverka dessa beslut, framför allt i form av tid och engagemang.

Har då Region Uppsala agerat i strid med kommunallagen i dessa fall. Jag är övertygad om att vi inte har gjort det. Att få tillstånd fyrspår och att försöka få EMA till Uppsala-Stockholmsregionen är en del i att främja utvecklingen av vår region. Och jag tror inte heller att Sollefteå kommun agerat i strid med kommunallagen när de sponsrat lite material till en demonstration till stöd för en av kommunens största arbetsplatser och en för kommuninvånarna väldigt viktig servicefunktion. Jämfört med sponsring av en golftävling tror jag faktiskt det är betydligt bättre använda pengar.

onsdag, januari 10, 2018

Sjukvårdministern oroad för Akademiskas vårdmodell

Så här skulle rubriken också kunna se ut.
Sjukvårdminister Annika Strandhäll är snabb att uttala sig så fort det är något problem inom sjukvården i Stockholms län. I dagens Dagens Nyheter uttalar hon sig kritiskt kring den nya modell, värebaserad vård, som används bland annat inom vården på Akademiska sjukhuset. Artikeln handlar dock om Karolinska, och nämner inte ens att modellen också introduceras i det socilademokratiskt styrda Region Uppsala.

Sjukhusvården i vårt län har mycket stora problem med ekonomi, personal och tillgänglighet. Det saknas en sammahållen styrning och det stora delar av vårdplatserna är stängda. Det är i Uppsala län som vi varit tvungna att skicka födlar utomland och där tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin uppvisat katastrofala siffror.

Om en sjukvårsminister ska ägna sig åt att kritisera enskilda regioner och landsting finns det all anledning att kritisera och kommentera Region Uppsala. Det gör hon inte. Kan det kanske bero på att det är socialdemokrater som är ansvariga för de stora misslyckandena i vården i Uppsala län?

måndag, januari 08, 2018

Billigare 24-timmarsresor


Nytt år och nya priser i kollektivtrafiken. Det är naturligt att det blir höjningar, eftersom kostnaderna för att köra bussar och tåg ökar. Bussförare får mer betalt och bränslet stiger i pris. När det gäller att konkurrera med bilen är utbudet viktigare än priset.

Men alla priser går inte upp. Från den 9 januari sänks priset för en 24-timmarsbiljett. 81 kronor för obegränsat resande under 24 timmar i Uppsala stadsbusszon (zon 1) och 161 kronor för obegränsat resande i hela länet. Den som reser fram och tillbaka från till exempel Östhammar eller Skutskär till Uppsala tjänar på att köpa en 24-timmarsbiljett om de åker något mer än fram och tillbaka eller om de inte ha reskassa.

Biljetten köps enklast i UL:s app. Där kan man också köpa 24-timmarsbiljetter UL+SL och UL+X-trafik.